Tunnelseende råder för ökade ekonomiska skillnader

Fler och fler larmrapporter kommer nu om de ökade inkomstskillnadernas negativa konsekvenser för samhället i stort. Vi har pekat på ett samband som vi ser i förhållande till bristen på hyresrätter i Solna. Vi blir mindre och mindre en stad för alla, då det ställs högre och högre krav på ekonomisk insats för att få en bostad i Solna. För det styrande partiet Moderaterna så råder tunnelseende i denna fråga. När vi lyft detta i ett tidigare inlägg här på Arne & Sara – klippte de ut ett citat och använda det i en kampanj.

För oss socialdemokrater är frågan om ökad segregation och en mer tudelad stad något som ställer krav på politiskt mod, och inte något att stoppa huvudet i sanden för. Två hyperaktuella artiklar på detta tema är dels DN:s artikel om ökade skillnader i barns tandhälsa, och dels DI:s artikel om bristande marginaler i flera hushåll.

Vi har försökt gräva mer i denna fråga och finner ett brett stöd för att detta är en stor utmaning.

Låt oss börja med en ekonomisk aspekt på ökade inkomster. Banken SEB tar upp detta i sin analys, Nordic Outlock maj 2016, där de pekar på att många utvecklade ekonomier kämpar mot en strukturell motvind som riskerar att dämpa tillväxten, då nämnde då följande tre faktorer:

1. Hög skuldsättning
2. Ogynnsam demografi
3. Ökade inkomstklyftor

Det finns även en helt ny rapport från ESO, Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi. Den kom i februari i år och heter Boende med konsekvenser. Temat är etnisk segregation och kopplingen till arbetsmarknaden. Deras metod är att mäta vilka grannar man har i sitt bostadsområde. Värt att påpeka är att denna metod påstår i fullmäktige från Moderaterna helt sakna forskningsstöd. Således ytterligare en lögn som sprids i talarstolen från Solnas moderater. Läs mer här om andra lögner.

Möjligheten på arbetsmarknaden har en tydlig koppling med det nätverk man har och här ingår även det område där man bor i detta nätverk.  Det finns belägg för att om man saknar grannar som är infödda svenskar så minskar även möjligheten att lyckas på arbetsmarknaden. En viktig faktor är just blandade upplåtelseformer i våra bostadsområden. 

ESO-rapporten pekar på behovet av just politiska åtgärder för att bryta segregationen, då den till stor del är ett resultat av diskriminering på bostadsmarknaden. Det finns starka belägg för att personer med olika inkomst och utbildning lever åtskilda.

Finanspolitiska rådets sammanfattning för 2016 anger följande när det gäller ökade skillnader i Sverige:

Mellan 1995 och 2014 ökade inkomsterna i samtliga delar av inkomstfördelningen samtidigt som inkomstskillnaderna steg trendmässigt. Den största ökningen av inkomstskillnaderna ägde rum mellan 2007 och 2010. Hushåll med inkomster under medianen hade då en sämre utveckling än övriga inkomstgrupper, medan de allra högsta inkomsterna ökade kraftigt. Andelen absolut fattiga har sedan 2007 varit ungefär konstant, medan andelen relativt fattiga har ökat påtagligt under samma tidsperiod. Värt att påminna är att det var alliansregering mellan 2007 och 2010.

Vi menar att det finns skäl att inte politiskt blunda eller raljera över ökade inkomstskillnader i vår region och att Solnas politik att inte bygga hyresrätter och dessutom inte bygga blandat i alla stadsdelar leder till ökad segregationen. Här ser vi idag en stor skillnad mot moderaternas skygglappspolitik, där de inte ser sambandet och förnekar att det finns forskning inom området.

Att skap ett socialt hållbart samhälle är för oss socialdemokrater en prioriterad fråga. Nästa gång du får påståenden från moderaterna om att socialdemokraterna ser ett problem bör ni fråga er om moderaterna har förmågan att se samhällsutmaningarna, eller om tunnelseendet har tagit över.

Arne Öberg & Sara Kukka-Salam, oppositionsråd i Solna