Systemskiftet på Solnas bostadsmarknad

Politik är att sätta spelregler och ständigt jobba för att lösa utmaningar. I debatten idag framstår det som om det vore snudd på en naturlag att bostadsbeståndet består av 1/3 hyresrätter, 1/3 bostadsrätter och 1/3 villor eller radhus. Det ser nämligen så ut i dag om man ser till hela Stockholms län. Men ju närmare de centrala delarna du kommer så minskar även andelen villor och radhus. I Solna är andelen runt 1 % av det samlade bostadsbeståndet.

Men detta är inte något naturligt tillstånd, utan ett resultat av politiska beslut. Solna har haft moderatstyre sedan 1998 och sedan dess har det skett ett omfattande systemskifte när det gäller bostadsmarknaden.

På mycket kort tid har Solnas bostadsbestånd gått från att ha varit snudd på dominerats av hyresrätter till en klar majoritet av bostadsrätter. 1990 var 80 % av flerfamiljshusen hyresrätter och ca 20 % var bostadsrätter. Runt 2007 var det hälften av varje upplåtelseform och nu är andelen hyresrätter runt 40 % och då ingår även studentbostäderna i den siffran idag. Oklart om dessa ingick i de äldre siffrorna.

Idag försöker man sätta bilden av att man vill bygga hyresrätter. Det är så klart mycket lovvärt, men tittar man tillbaka på åren 2010-2013 i länsstyrelsens rapport 1015:7, och ser på det genomsnittlig byggnation i Solna så är det 306 bostadsrätter per år och 36 hyresrätter samt 44 äganderätter. Alltså i snitt på 4 år. Nästan 80 % bostadsrätter och färre hyresrätter än äganderätter, eller 9 % hyresrätter. Det är resultatet av en förd politik.

Effekterna av systemskiftet går även att utläsa i inkomsterna i Solna. Vi har tittat på medianinkomst och uppgifter från Statistiska centralbyrån (SCB). Alla dessa inkomster är omräknade till 2014 års nivå. Under såväl 1991 som 2001 låg inkomstnivån i Solna på nivån runt 10 % över länets. 2011 ligger nivån i Solna på över 12 %.

Under dessa 20 år har inkomsterna i Solna ökat med närmare 40 % medan länet och rikets ökning ligger på 36 %. 1991 låg Solna under länets medianinkomst med 3000 kr eller 98,5 % av länets. 2011 ligger Solna drygt 2000 kr över länet eller 1,01 % över.

Utbudet av upplåtelseform av bostäder i Solna har även påverkat inkomstnivåerna. Med de bostadspriser som nu gäller och den brist på bostäder generellt som gäller i hela regionen, så finns det uppenbara risker att denna utveckling fortsätter. Vi menar att Solna bör ta ett större ansvar för att skapa en kommun för alla och inte för en utvald grupp med mer resurser. Om vi på allvar ska försöka lösa regionens utmaningar med ett socialt hållbart Solna måste även kommuner som ligger centralt ta ansvar och bygga bostäder inte enbart för de med större plånbok.

Det finns även starka tillväxt skäl att ha blandade upplåtelseformer. Vi vet att det är vanligt med både projektanställda inom såväl IT som byggsektorn i Solna. Med färre hyresrätter och kötider på 11 år är en icke fungerande bostadsmarknad tillväxthämmande.

Ett Solna som vill ta ansvar för en socialt hållbar tillväxtregion bör bygga minst 50 % hyresrätter för att säkra tillväxt och bostäder för framtiden.

Arne Öberg och Sara Kukka-Salam, oppositionsråd (S) i Solna