En analys av avtalet med Trafikverket

Trafikverket och Solna stad har tecknat ett avtal om både Mälarbanans utbyggnad med ytterligare spår genom Solna och en Huvudstaled för biltrafik i tunnel. Järnvägsdragningen avser Tomteboda – Kallhäll. Ta gärna del av avtalet. Detta är två centrala infrastrukturprojekt för Solna som innehåller flera utmaningar och som kommer påverka Solna.

När det gäller Mälarbanan finns det för Solnas del en uppenbar risk att barriäreffekten ökas än mer med ytterligare minst två spår genom de centrala delarna av Solna. Vår idé sedan länge har varit att stärka kollektivtrafiken med en pendeltågsstation i Huvudsta. En pendeltågsstation i Huvudsta är att öka kollektivtrafiken för Solna som på sikt kommer bli en mer ihopbyggd stad med mindre barriärer. En överdäckad järnväg öppnar för fler nya bostäder och minskat buller för flera både befintliga och nya bostäder.

En ny pendeltågsstation skapar en ny snabb koppling till Odenplan. Det senare skulle även skapa mer rörelser i Solna och lägga grunden för en mer levande stadskultur, då vi öppnar upp för en bytesrörelse mellan en ny pendeltågsstation och både Solna Centrum och Huvudsta centrum. Solnas förutsättningar för överdäckning är nog i grunden snudd på bättre än Sundbyberg, men än saknas en analys av hur snabbt järnvägen kan gå under jord i Solna, då den kommer in i Solna via broar bakom Polishuset.

Huvudstaleden har sedan 1950-talet varit en lösning på Solnas trafikutmaning. Huvudsta har idag stort tryck av trafik som främst åker igenom stadsdelen. Den stora utmaningen med en motorled i tunnel är själva investeringskostnaderna, då det kostar mycket att bygga dessa trafikleder i tunnlar. Här tror vi det är viktig med en gedigen analys av både kostnader och nyttor. Att Essingeleden leder in trafik i Solna är sedan länge känt, men analyserna om vart trafiken tar vägen är mer okänt. När Solna sist redovisade sin analys så stannade mer än 80 % av trafiken i Solna och förklaringen är främst det stora antalet arbetsplatser i Solna.

Det finns flera olika investeringsmöjligheter. En del är att Solna stad rimligen ska få kompensation för intrånget med ytterligare järnvägsspår. Den stora fördelen för Solna är om det går att upphäva det stora vägreservat som idag går igenom Huvudsta. Andra finansieringslösningar av en vägtunnel är via avgifter för att nyttja den samt att använda byggrätter, dvs. låta ny byggnation bidraga i form av exploateringsavgifter. Problemet med det sistnämnde är att den bara belastar de nyinflyttade samt vi i Solna sett att detta inte skapar incitament för att bygga hyresrätter.

En annan utmaning är dragningen av en led. Att den ska börja så nära där Essingeleden kommer in i Solna är rätt givet, men var ska den komma upp? Här hoppas vi att Solna och Stockholm kan se möjligheter. Det vore ur ett kommunekonomiskt perspektiv inte bra om vi använder byggrätter i Solna för att lösa regionala trafikproblem.

En annan sammanhängande utmaning är att Parisavtalet pekar på behovet av att minska trafiken för att få ned co² mängden parallellt som vi nu ser att antalet nysålda bilar ökar. I Sverige står växthusgaserna från biltrafiken för 1/3. I år ser vi även en uppgång av utsläppen enligt Trafikverket. Detta är mycket allvarligt.  En annan negativ trend är att många tror att nya bilar släpper ut mindre, men i Sverige har vi en trend med högre utsläpp med nya bilar, då många är stora bilar med fyrhjulsdrift. 

Summerar man avtalet med Trafikverket tror vi detta är helt rätt väg att gå, dvs. hitta objekt som ska analyseras. Alla dessa värden måste vägas in för att kunna göra en samlad bedömning.

Arne Öberg – oppositionsråd (S)